Kyrkoarkiven

Kyrkoarkiven i Sverige tillkom i slutet av 1600-talet. Syftet från början var att möjliggöra kontroll av människornas förhållande till kyrkan. Därför började kyrkan att föra längder över dop, vigsel- och begravningar för resp församling. Husförhörslängderna uppkom för att visa församlingsbornas förmåga att t ex läsa och förstå de heliga skrifterna. Husförhörslängder började föras på 1700-talet och i slutet av 1700-talet tillkom fler uppgifter t ex var och när personerna var födda. Flyttningslängder började föras först på 1800-talet och visar vilka personer som flyttat in resp ut från församlingen.

Övriga källor

Bouppteckningar

Sedan 1730-talet har bouppteckningar upprättats. Detta gjordes för att en viss procent av dödsboets behållning skulle tillfalla fattigkassan och förmyndarekammaren. Dessa finns att beskåda i de juridiska arkiven - på landsbygden i häradsrätten och i städerna rådhusrätten. Inget av detta är ännu skannat och finns inte på CD-skiva eller via Internet. De finns ännu bara på mikrokort.

Men även om det var obligatoriskt att upprätta en bouppteckning så gjordes inte detta i alla lägen - särskilt inte då det inte fanns någon beskattningsbar behållning i dödsboet.

I bouppteckningarna får man först och främst reda på den avlidnes namn, när denne födde och vilka arvingar som finns. Sedan följer en uppräkning av kvarlåtenskapen: kontanter, fastigheter, kreatur, guld- och silverföremål och andra metallföremål, möbler, kläder, verktyg och husgeråd m m.

För släktforskningen ger den dels besked om vilka arvingarna var och var de bodde och dels får man en inblick i hur den avlidnes liv kan ha sett ut.

Provinsialläkarberättelser

På Svar hos Riksarkivet har man skannat in ett antal provinsialläkarberättelser. Varje år skickade provinsialläkaren in en rapport till Sundhetskollegium och rapporterade in om epidemier och sjukdomar som dragit in i hans område, vilka läkare, barnmorskor och veterinärer som fanns - och ev kvacksalvare. Men här kan man också få lite mer kött på bena och få vet hur vädret hade varit, hur skördarna varit, lite om levnadsbetingelserna för folket.

Av detta skäl började jag titta närmare på provinsialläkarberättelsen för Vetlanda, där flera av Strahl-släkterna har sitt ursprung. Jag valde det sista året som finns inskannat, nämligen 1869. För dessa åren på 1860-talet finns även upptaget vilka hälsobrunnar som fanns inom provinsen.

Provinsialläkaren i Vetlanda, eller Hvetlanda som det då hette, var Dr Carlgren. Hans område sträckte sig över hela Östra Härad, ungefär hela dagens Vetlanda kommun.

Han skriver väldigt uttömmande och målande om sin provins. Här får man veta hur landskapet ser ut, hur allmogen försörjer sig och hur deras karaktär är. Man får också veta vilka kläder de gick klädda i, lite hur de besuttna böndernas gårdar såg ut. Han skriver också bekymrat om den stora Amerikautvandringen inom hans område. Kort sagt en ypperlig källa till hur livet var för folket i Vetlanda med omnejd!

Läs avskriften av provinsialläkarberättelsen >>

  Släkterna Strahls webbplats · www.strahl.se · 2007